Jag har varit iväg på en tripp till Ryssland. Kingen blev inbjuden att spela i detta knasiga land tillsammans med 3musiker, en ljudtekniker och så fick jag hänga på. Jag kan säga så här: Det var skithäftigt o lite hemskt. Ryssland bjuder liksom på en tidsresa, jag var hemma hos en borgmästare i staden Vologda och tänkte att det kanske skulle vara lite flärdfullt sådär. Men han bodde med sin familj i en liten lägenhet, pyttelitet kök, tvättmaskin i köket och interiören påminde mig om en fattig invandrarfamiljs i Sverige. Bara att de hade marmorbänkskiva som diskbänk och klinkergolv i hallen. De bjöd på en enkel middag i pytteköket med pallar o pinnstolar som bestod av salladsröra, rökt lax, bröd, rökt helleflundra, ost o korv,vodka förstås o burkananas. De var väldigt gästfria och snälla. De flesta jag mött i Ryssland har varit vänliga och inte många kunde någon engelska så kroppsspråket har kommit till användning. Det jobbiga med resan har framförallt varit galna resor. Vi har skramlat runt på flygplan med medaljongtapeter från 70-talet, åkt buss i flera timmar innan och efter spelning varav middagen bestod av vodka, öl o en varmkorv paketerad i plast till hälften uppvärmd. Att vi inte blivit magsjuka tror jag att vi kan tacka vodkan för. En massa god mat har vi även ätit, typisk rysk finare lunch består av sallad eller salladsröra till förrätt, soppa, o sedan fisk eller kött. Och vodka:)Kingens spelningar har verkligen blivit succéer men dålig marknadsföring bla har gjort att det varit för få i publiken. Men de som kom älskade det. Innan vi flög hem hann vi med att åka ryskt nattåg. Inte så kul. Killarna i bandet fick sämsta möjliga kupé med fruktansvärd standard, britsar av playwood, 35graders värme(ryssar snålar inte med elen), svett droppandes från smutsiga väggar, delandes med okända män, och som kronan på verket kom en galen maffialiknande kille in och bjöd på vodka. Han var allt annat än trevlig, blev arg om de drack på fel sätt ur koppen och lite senare gav han på förslag att de skulle göra mindre trevliga saker med en ensamresande kvinna. Han försvann så småningom men vi var alla skakade av händelsen. Men god rysk vodka ligger på lut i kylen och 2 burkar röd kaviar, barnen har fått babuschkadockor och det är skönt att känna Svensk mark under fötterna. Kanske blir det ett återbesök, men just nu känns det som ett och annat terapibesök kunde behövas. Den största behållningen av resan är fantastiska vänner, och minnen jag kan skratta åt ett liv framöver. Många av dessa minnen innefattar vodkalyckliga svenska herrar i gigantiska Ryssmössor. Spatsiba
måndag 31 januari 2011
onsdag 12 januari 2011
Början
Idag är början på resten av ditt liv. Visst är det vackert att få starta på nytt? Vi får nya chanser hela tiden att göra val som kan göra skilnad. Häromkvällen fastnade jag vid en dokumentär som Tom Alandh har gjort. Den 3:e filmen om Pia, en kvinna som gått från total utslagning som tung missbrukare och uteliggare till en drogfri kvinna som idag tagit tag i livet, något som kanske ingen trott henne klara. Hon har egen lägenhet, har flyttat från Stockholm till en liten stad, vårdar sina relationer och lever sitt liv fullt ut. Hon är en fantastisk förebild och jobbar för att hjälpa andra. Jag känner mig ödmjuk inför denna kvinna. När hon i filmen åkte spark med sin gamla mamma, busade i snön, då känner jag att hon har allt att lära mig. Det är så lätt att fastna i någon slags vardagslunk, vi presterar istället för att vara. Tack Pia för att du påminner mig om livet, det vi kanske tar för givet många dagar. Förresten avskyr jag TV-reklamen när den danske kände skådespelaren snackar om de där dagarna vi kastar bort. Han tjatar om dagar vi kastar bort på att sova, sitta vid datorn och om de verkliga dagarna som vi minns. Typ dagarna vi åker iväg å fritidsresors chartersemestrar. Hallå, vi som inte har råd att åka på någon flashig utlandssemester då? Får vi inga dagar värda att minnas? Nej skit på dig gubbe, jag ska minnas mina dagar som de de faktiskt är. Mitt i livet som är mitt. Elian sa härom kvällen när han skulle somna: Pappa, varför är Gräsa-Maja en kärring? Fritt översatt betyder det Pappa varför är Krösa-Maja en torparkärring? Underbart, det vill jag minnas i evighet Amen. (obs bilden är lånad och det är Krösa-Maja, inte Pia på bilden)
söndag 2 januari 2011
Dalarna
Undrar vad det ska hända för skit idag då? Kommentaren kommer från Masjävlar som jag såg igår kväll. Underbar film. Och helt på riktigt. Såg på extramaterialet där en av skådespelarna Kajsa Ernst berättade hur hon tyckte att regissören ville att hon skulle överdriva i sitt mimspel och ta ut agerandet så hon trodde det inte skulle bli trovärdigt. Och det är ju det som är så kul, dalfolket är ju så där. Och den sköna dialekten, den är ju som överdriven den med, haha. Jag längtade hem igår när jag sett filmen. Vet inte riktigt till vad, mina rötter är så uppdragna och trassliga, men något vred om i hjärteroten. Skulle kunna tänka mig att jobba på Masesgården, faktiskt. Stå och röra ihop ekologiska, biodynamiska vegorätter, meditera och ha motiverande samtal och mindfulness med rultiga små dalkulletanter. Fast det kanske är stressade stadsbor med tjocka plånböcker som åker dit. hur som helst skulle det vara härligt tror jag. Får väl starta mitt eget Masesgården här nere, flyttar ni hit då, mina fina kullor?Lotta du får utbilda dig till kroppsterapeut, Lisa du kan genom ditt turismkunnande dra hit folk från alla världens, eller Sveriges hörn och det ska vara helt ekologiskt som kretsloppshuset i Mörsil, wow vilken ide...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)