Har börjat plugga på Hälsopedagogiskt program. Det känns riktigt bra förutom att det strular med användaridentiteten på nätet, sånt är så himmelens drygigt. Och är helt beroende av den då det exempelvis redan imorgon ska vara en grej inlämnad, som då inte funkar, urk.
Födelsedagen firades för övrigt inte alls, vilket gjorde mig mer ledsen än vad jag vill säga. Känns på ett sätt som att jag är betydelselös. Jag veet att det inte är så men hur det känns är ju som det är. Längtar efter något i livet, jag tror det stavas passion, livsglädje, vänskap och fniss. Jag borde väl vara så himla nöjd och tacksam, jag har ju familj och allt men jag känner mig väldigt tom många dagar. Kanske ska man inte skriva sånt här i en blogg, men det är ju så här, och jag har ingen att ventilera det med. Jag ska öva på tacksamheten men det är jävligt svårt när det bränner bakom ögonlocken. Så är det. Den starka var visst inte så stark ändå.
